Cotillion 2015

I fredagskväll var det Cotillion- NPA's variant av prom. Prom varierar från skola till skola, men den generella skillnaden ligger väl i att att Cotillion faktiskt ses som en kurs. Vi har tränat på danserna och bordsskicket under skoltid, och vi får betyg i "uppförande" (tydligen ger de en dock A bara man faktiskt kommer, och helst dansar lite).

De flesta åkte hem tidigare från skolan i fredags för att hinna göra sig i ordning för kvällen. En kompis pappa som är fotograf ställde upp på att fotografera oss innan Cotillion, vilket verkligen var fantastiskt! Sedan, klockan halv åtta samlades alla elever på skolan utanför The Wharfinger i Eureka där vi efter att ha komplimenterat samt skakat hand med rektorn och alla lärare, gick in i byggnaden. Vi dansade vals, swing, tango och polka (personlig favorit), åt plockmat, umgicks och beundrade alla finklädda. Det var riktigt kul! Cotillion är verkligen en tradition på NPA och ett skolevent som är uppskattat av de flesta. Det bör även tilläggas att det var mycket mindre formellt än vad jag förväntade mig och även vad det kanske låter som.

 Sedan efteråt bytte alla om från finkläder och drog vidare på efterfest, även om vissa tog sig ett dopp från kajen först. De flesta av mina vänner var där och i vanlig ordning fortskred kvällen med att vi satt runt brasan och snackade, dansade, åt frukostmat på Denny's och var uppe alldeles för länge. Vi alla insåg att detta kanske var en av de sista gångerna vi alla umgicks tillsammans, vilket var lite sorgligt- men hursomhelst var det ett mycket bra avslut på en fantastisk kväll,

Ingen går med dejt till Cotillion, men såklart ville vi ändå ta "the typical prom pic" 

Jag och Maia

Mingelbild i väntan på att få komma in

Mottagandet

Class of 2016

Hela skolan!

De översta bilderna är tagna av Terrence McNally, och resten är tagna av olika personer som lånade kameran under kvällens gång.

Roadtrip - hemresan

Dag 5

Vi var ju alla tvungna att vara tillbaka i skolan på fredag, och med en lång väg att fara började vi hemresan redan på onsdagen. Istället för att ta samma väg som vi kom, åkte vi genom öknen och öster om Sierra Nevada, på vägen tillbaka. Förutom Abdul hade ingen av oss någonsin varit i en öken, och själv tyckte jag att det var fascinerande att få upptäcka den delen av Kalifornien.

Resan fick mig verkligen att inse vilken stor stat Kalifornien är, och hur mycket det finns att se och upptäcka. Sen finns det ju 49 andra stater, men det får bli en annan gång.

Vi körde långt in på smala sandvägar utan mobiltäckning och tog många pauser för att ta kort och kolla in ensamma småstäder som California City och Independence, mitt i öknen. Det var så vackert!

Ett av stoppen vi gjorde var vid Vasquez Rocks, Många västernfilmer var inspelade just där, och även om jag inte kan minnas att jag någonsin sett en västernfilm, kände jag ändå igen platsen, vilket väl säger något om vilken ikon det är. Vi klättrade till toppen och såg tydligen någon sällsynt blomma som var rätt snygg.

När vi kom till Lone Pine bestämde vi oss för att spendera natten där. På avstånd kunde vi se Mount Whitney, kontinentala USA's ("the lower 48", alltså staterna minus Alaska och Hawaii) högsta berg. Vi gick runt lite i staden, och jag blev överraskad över att se hur det verkligen såg ut som en stad från "vilda västern" med den karakteristiska arkitekturen och en äkta saloon med svängdörrar.

Dag 6 

Vi gick upp tidigt, men hann bara köra i en kvart innan nästa stopp- Manzanar. Under andra världskriget fanns så kallade "War Relocation Camps", där alla amerikaner med japanskt ursprung blev tvångsplacerade. Över 10 000 människor bodde inom 2,5 kvadratkilometer- de flesta tvungna att stanna där ända tills krigets slut.

Det fanns ett museum, och ett fåtal byggnader kvar (de flesta baracker såldes som lador till lokalbefolkningen efteråt), vilka vi kollade in.  Otroligt nog träffade vi, och fick prata med, en man som varit där. Han hade kommit dit som sjuåring, och berättade om hur de tätade husen med remsor av gamla militärfiltar för att hindra skorpionerna från att krypa in, och hur hela lägrets favoritläsning hade varit postorderkatalogen från Sears. Men, sa han, det hade inte varit bara dåligt. De hade inte blivit torterade, han fick chansen att leka med massa andra barn och var rätt ovetande om vad som placerat dem alla mitt i öknen- även om hans föräldrar, och de flesta andra äldre hade lidit mer av rasismen som berövat dem alla friheten. Han sa att han inte var arg, utan betonade bara hur viktigt det är att vi informeras om, och bekräftar, att detta faktiskt har hänt!

 Omar (från Ryssland), jag, vår guide, Clemens (från Tyskland) och Abdul (från Yemen.

Efter Manzanar åkte vi i princip rakt hemåt, förutom en liten sväng in i Nevada och genom Reno- tydligen ett "mini- Las Vegas". Ja- det låg ett kasino på gränsen, men så är det (förutom indianreservat som räknas som autonoma) den enda stat där de är tillåtna. Värt att tillägga är väl också att prostitution är lagligt...

-Vid midnatt anlände vi sedan slutligen i Arcata-

Roadtrip - Los Angeles

Dag 3
Första dagen åkte vi till Universal Studios. Vi kom dit runt kl 10, och det var nästan helt folktomt! Efter att vi hade köpt våra biljetter strosade vi runt ett tag, innan vi for på studio visning. Det var jättehäftigt att se ställen där många kända filmer är inspelade och lära sig mer om filmskapande och specialeffekter (i övrigt fick det mig även att inse hur många scener från olika filmer som är inspelade på exakt samma ställen).  Efteråt ägnade vi oss  åt de diverse åkattraktioner och shower som fanns tillgängliga.

Det var uppenbart att de verkligen försökte göra det coolt, men så var det ju rätt häftigt också!

Sedan utforskade vi Hollywood for en stund; gick längs The walk of fame, kollade in alla kända handavtryck utanför Grauman's Chinese Theatre och var allmänt turistiga. 

Dag 4

Dag två börjades med en morgonpromenad till LA's asfaltssjöar. Tydligen finns det bara några få i världen, och man har hittat många hela(!) dinosaurieskelett.

Därefter åkte vi till Venice Beach, stranden. Vi tog en omväg upp i Beverly Hills, bara för att kolla in husen där (herregud), och vi körde även förbi UCLA och Santa Monica Pier på vägen dit. Väl där bara njöt vi av att vara lata på stranden, gick runt i butikerna, och hyrde en surfbräda för att surfa i vattnet som är betydligt varmare där än i Humboldt. Jag har verkligen gillat surfing, de två gånger jag testat, och om jag kunde surfa i Sverige skulle jag lugnt göra det!

När det nästan var dags att fara, råkade Abdul kliva på, samt bli stucken av, en stingrocka.. Livvakterna var tvungna att komma till undsättning, men allt gick bra till slut!

Pågrund av incidenten med stingrockan, och LA-trafiken, kom vi mer än en timme sent till vår baseballmatch. Men trots det var det ändå väldigt kul, särskilt för en som aldrig varit inne på en stor Arena (Doger's Stadium rymmer 56000 åskådare!!). Det var Dodger's vs. Giants, och eftersom att San Francisco "nästan är hemma" hejade vi såklart på Giants, vilka vann med 2-1!

PS.  Vi bodde väldigt centralt, hemma hos Andrews kompis syster. Hon var verkligen en jättebra värd, och berättade mycket om staden samt informerade oss om det senaste gällande hushållande av vatten, vilket ju är väldigt aktuellt just nu. Los Angeles ligger praktiskt taget mitt i öknen och måste importera vatten norrifrån (vilket frustrerar många från bla. Humboldt). De flesta har gröna gräsmattor, men eftersom att det aldrig regnar måste folk vattna dem, ett enormt slöseri! Hursomhelst finns det alltså en rörelse för att göra något annat med sin trädgård som är mindre vattenkrävande än gröna gräsmattor, vilket vår värd höll på att planera medan vi hälsade på.