Skolan då?

NPA är en IB-skola. Alltså läser alla juniors och seniors International Baccalaureate medans de yngre läser kurser som förbereder för just detta. Med ett IB-diplom kan man bland annat komma in på skolor utomlands och vill man stanna i landet ser det väldigt bra ut på collegeansökan. För att få diplomet måste man dock klara massa IB-prov (vilket jag slipper!).

Förutom att jag tycker att det är väldigt kallt i lokalen, så gillar jag skolan! Dels är de flesta lärarna väldigt bra och mitt intryck är även att skolan hittar på mycket kul och har sammanhållning mellan eleverna. Även fast de har en hög akademisk nivå så gör de en massa rätt otippade saker. De serverar rätt bra mat också, och faktiskt bara vegetariskt. Tänkte visa lite bilder så ni får se hur det ser ut:

 Från Parkeringen

Bilden i mitten är från själva kyrkan där vi har en del av lektionerna. Ovan bevittnar ni på avstånd ett ögonblick ur en filosofilektion. 

I studion har vi art! Den ligger inte i kyrkan utan på cirka fem minuters gångavstånd. 

Fern Canyon

På grund av väderförhållandena och en del andra omständigheter blev backpackingen inställd, så istället blev det en dagstur till Fern Canyon, cirka en timme norrut. Vi började i bäckfåran och gick upp in i redwoodskogen för att sedan vandra den sista biten längs stranden. Totalt blev det cirka sju miles och det var Så. Himla.Fint. Verkligen! Jag tog över 150 bilder, synd bara att träden var för stora för att  få plats

 Fern Canyon

Bland annat Jurassic Park och delar ur Star Wars är inspelade i just Fern Canyon.

 Mellan träd/I en ihålig stubbe, vilken minst var fem meter i diameter

Observera att det är människor på båda bilderna 

Efter en sista fikapaus tog vi av oss skorna och gick ner till vattnet. Har alltså härmed officiellt doppat fötterna i Stilla havet. 

När jag kom hem blev jag medbjuden till en klippa utanför Arcata av några klasskompisar. Från Top of the World kan man på se ungefär miljarder stjärnor och på avstånd även stadens ljussken. Det var dagens andra äventyr.

Iaktagelser och saker som överraskat mer eller mindre

1. Det första som jag la märke till var hur onödigt mycket vatten de har i toaletterna här
2. Folk har fett stora bilar och de kör nästan överallt
3. Folk kallar mig Viega (självklart hade jag inte förväntat mig att de skulle uttala mitt namn som jag    gör men just Viega har aldrig slagit mig som ett alternativ)
4. Jättejättemånga har hund
6. Det känns som att vi bara läser och läser i skolan, det är sällan genomgångar.
5. Det känns som att de bara läser ryska klassiker i skolan. Över sommarlovet hade alla seniors i        uppgift att läsa Bröderna Karamazov och alla juniors skulle läsa Krig och fred. Nu läser vi Anna    Karenina.
6. Det är cash som gäller när det kommer till betalning
7. Rektorn är kan svenska!
8. Det finns en godissort som heter Swedish Fish (vet någon historien bakom detta?)

Tack och hej

All Species Parade

I helgen har det varit en marknad nere i Arcata och idag var det en parad/vandrande teater. Jag är inte helt säker men jag tror att All Species Parade den här gången var för att demonstrera mot uppdämningen av en närliggande flod. Som ni kanske vet lider Kalifornien av extrem vattenbrist, här är dock problemet mindre och därför skickas det uppdämda vattnet söderut, framförallt till den flackare delen av staten där det odlas mycket (alltså typ supermycket, typ en stor del av hela landets livsmedel).  Floden är dock nästan helt uttorkad vilket bland annat gör att fiskarna där dör och det får även kulturella effekter.

Grejen är iallafall att man ska vara klädd som ett djur. Jag var iallafall en mus, och av någon anledning spelade jag tamburin.

Bilderna är inte jättebra, och de är tagna innan själva grejen började men iallafall. Efter paraden skulle vi egentligen bara åka hem men bilen startade inte och nyckeln gick inte att dra ur låset så jag och Maia blev fast i bilen i drygt en och en halv timme innan vi kom iväg. Tur var iallafall att jag kunde utnyttja tiden och läsa lite ur Anna Karenina som vi just har börjat med på engelskan.

Ha det! Hej!

Annars då

Förutom skolan då? Ja, jag trivs, även om det är en lite konstig känsla att vara så långt hemifrån och veta att man inte kommer hem än på ett år. 

Igår var jag på en AFS-träff där jag träffade de andra utbytesstudenterna i området. Vi snackade om allt som rör en utbytesstudent i princip. Senare blev jag och de andra utbytesstudenterna på skolan bjudna på middag av rektorn på NPA.

Snart ska jag på yoga med värdfamiljen och sedan är det snart dags för skolvecka nummer två.

Jag hoppas att ni har det bra därhemma, trots SDs framfångar i riksdagsvalet. 

P:S Jag önskar att bloggen kunde hålla högre standard, men som det ser ut nu har jag inte riktigt tid eller ork för att skriva särskilt många eller kvalitativa innlägg

Första skolveckan

Nu har jag överlevt första skolveckan. Skolan jag går på, NPA, har 130 elever och är en så kallad charter school vilket betyder att den  har en speciell inriktning. Skolan har inga egna lokaler utan hyr av en kyrka där i princip alla lektioner hålls, en bit bort ligger dock en studio och på ett annat ställe finns även en labblokal.

Jag kommer att vara en junior det här läsåret och kurserna jag tar är Physics, History, English, Math SL, Philosophy, Teory of knowledge och Art. På fredagar är kör obligatoriskt för alla på skolan och jag kommer även att läsa en kurs till som jag ännu inte har valt. Varje måndag, onsdag och fredag kommer jag att köra jazzband före skolan och cross-country efter skolan. Skolan är väldigt speciell och rätt mysko, inte precis ett vanligt high school, men jag gillar den.

Trots att jag inte ens har varit här i landet en vecka har jag redan ganska fullt upp. Jag ligger ju dels efter de andra då jag anlände efter det att skolan börjat och dels blir allt ganska mycket svårare när det är på engelska. Det jag har att ta igen i matte är saker jag redan gjort i Sverige, men eftersom att de använder andra uttryck och ibland andra formler (t.ex använder de inte pq-formeln för andragradsekvationer...), förstår jag ändå inte. På tisdag har vi quiz i filosofi och vi får se hur det går då jag inte förstår mycket alls av texten.

Påväg till skolan

Resan

Resan från Vännfors till Fieldbrook började i söndags då jag och pappa flög ner till Stockholm. Vi fick några timmar sömn innan vi gick upp vid fyra för att bege oss till gaten.

Först flög jag och en annan tjej från AFS till Paris där vi väntade i fem timmar innan flyget till Los Angeles gick. Den flygresan tog hela 12 timmar och när vi slutligen landade var vi tvungna att köa i två timmar för att komma till säkerhetskontrollen, vid det laget hade jag redan varit vaken i mer än ett dygn.

Väl ute möttes vi av volontärer från AFS och jag åkte vidare till ett närliggande hotell för att sova lite innan resan fortsatte nästa dag, eller rättare sagt nästa morgon då vi blev väckta fyra och strax därefter åkte vidare mot flygplatsen igen. Jag och de andra fem utbytesstudenterna som skulle till Arcata mellanlandade i San Francisco och kom sedan fram till den slutgiltiga destinationen cirka 15:30.

     


      Paris- Los Angeles

         



          Los Angeles!
Det roligaste på resan var att träffa andra från AFS, som också var påväg mot samma äventyr.

Planet från San Francisco hade endast rum för 30 passagerare, vilket gör det till det minsta plan jag någonsin flugit i hittills.

Framme

Hej. Är framme. Har överlevt första skoldagen. Supertrött. Skriver mer sen

Avsked

Jag har i princip sagt hejdå till någon varje dag den här veckan- träffat folk jag inte kommer se på väldigt länge hela tiden. 

I tisdags träffade jag folk på skoltidningsmötet som jag inte kommer se på väldigt länge. I onsdags tog jag avsked från de klasskompisar som jag under året har haft så mycket kul med och i fredags blev det en sista traditionell paltfest med några av mina orienterarvänner.  På lördagen blev jag tvungen att säga farväl till mina närmsta vänner Tove och Alva. Jag har sagt hejdå till grannar och bekanta. Idag är sista dagen hemma och ikväll säger jag hejdå till familjen. 

Det känns fortfarande väldigt overkligt att jag lyfter från svensk mark för att inte återvända på tio månader. Men även om det känns overkligt så känns det så nära. Och även när jag ligger i min vanliga säng och ser på rummet jag bott i i större delen av mitt liv och allt fortfarande är som vanligt, så känner jag att det stundvis kommer bli tufft att vara utan de som känner och bryr sig om mig och som jag bryr mig om mest. Samtidigt är jag så spänd, förväntansfull och exalterad att jag knappt kan vänta till 6:30 när flyget går imorgon bitti. 

Värdfamilj!

Igårkväll blev allt färdigt med min värdfamilj för det första halvåret. Det känns verkligen extremt skönt, nu är det spikat att jag åker på måndag! Jag fick ju förut reda på att jag skulle komma till Arcata, dock kommer jag faktiskt under det första halvåret att bo i McKinleyville en mil utanför. Jag kommer inte heller att gå i Arcata High utan i en annan skola som har ett så långt namn som Northcoast Preparatory and Performing Arts Academy, vilket jag tror brukar förkortas NPA. Skolan verkar bra och ska tydligen vara topp-30 i USA, dock hittar jag ingen bild på den men jag länkar en beskrivning av den ifall någon skulle vara nyfiken http://northcoastprep.org/. 

Min värdfamilj består av min värdmamma och hennes dotter som går i samma skola och är jämnårig med mig (det finns även en son, men han bor inte hemma då han går på college). Familjens övriga medlemmar är de tre katterna, hunden och en get. Både av den information jag har fått från AFS och genom det jag har fått veta genom värdmamman verkar det som att vi har många gemensamma intressen, men också som att de gör en del andra saker som jag ser fram emot att testa (som att surfa!!!). Hoppas och tror verkligen att vi kommer att trivas bra tillsammans!